Kamomill (Matricaria chamomilla)
Torkade kamomillblommor ger ett omtyckt örtte med lugnande effekt. Även stjälk och blad kan används till te. Kamomillte sägs också vara bra för en rad åkommor, däribland förkylning samt mag- och tarmbesvär.
Kamomillblommor kan även användas till väldoftande badvatten och som antibakteriellt gurgelmedel.
Kamomill innehåller eterisk olja och olika flavonoider, som i samverkan bidrar till örtens medicinska effekter.
Äkta johannesört (Hypericum perforatum)
Torkade blad och blommor används som örtte.
Johannesört används även som kryddning till brännvin.
Traditionellt använt vid lätt nedstämdhet, lindrig oro och inflammationshämmande.
Blad och blommor hos äkta johannesört innehåller eteriska olja, garvsyra samt det röda färgämnet hypericin.
Blåbär (Vaccinium myrtillus)
Blåbär användas färska eller till sylt, saft, dessertpaj etc. En välkänd klassiker är blåbärssoppa. Torkade bär kan användas som snacks och i müsli, samt som smaksättare i örtte.
Bladen kan torkas och användas till örtte, vilket anses motverka diarré och magbesvär. Blåbärsblad plockas under blomningen i maj-juni.
Bären är rika på antioxidanter och innehåller C- och B-vitaminer. Både blad och bär innehåller garvsyra.
Älggräs (Filipendula ulmaria)
Älggräsets blad och blommor ger god mandelaktig smak i örtte.
Av blommorna går det att göra älggrässaft.
Torkade blommor anses även verka febernedsättande samt lindra huvud- och kroppssvärk vid influensa.
Bladen kan också användas för smaksättning av slånbärsvin.
Blommorna (och även bladen till viss del) innehåller salicin som i kroppen omvandlas till salicylsyra och har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande egenskaper. (Den besläktade substansen acetylsalisylsyra ingår i flera smärtstillande läkemedel.)
Både blommor och blad är rika på C-vitamin.
Röllika (Achillea millefolium)
Röllikan kan användas som ett effektivt medlet mot mygg, knott och flugor. Gnid färska blad eller blommor mot huden så att växtsaften kommer fram och huden färgas grön.
I folkmedicin använd som universalmedel; den motverkar förkylning, magont, tandvärk, huvudvärk, ökar aptiten, är febernedsättande, kramplösande och blodstoppande i svåra sår. För mindre sår kan färska blad mosas och läggas på såret som binds om.
Avkok på röllika kan användas som ansiktsvatten för fet hy, som medel mot håravfall och som gurgelvatten.
Innehåller salicylsyra, eteriska oljor och garvämnen.
Stensöta (Achillea millefolium)
Rötter rengörs från jord och äts färska under som godis (smakar besk lakris). De färska rötterna kan läggas i vatten till måltidsdryck, eller agera smaksättare till sås, te, vinäger, likör eller dessert. Rötterna kan även torkas och användas i te vid gallbesvär (har något laxerande effekt)
Roten innehåller sockerarter (15.5% sackaros, 4.2% glukos), tannin och oljor.
Renfana (Achillea millefolium)
Avkok på bladen har inom folkmedicin använts som maskmedel, mot klåda och matsmältningsbesvär.
Blad och blommor av renfana är klassiska brännvinskryddor. De bör dock inte dra för länge pga den starka smaken.
Torka buketter med blommorna vända nedåt. Torkade blommor blir fin dekoration i hemmet.
Lukten av renfana ogillas av insekter. Testa att ställa en bukett med renfana på bordet om sommaren då getingar kan vara till besvär.
Eftersom renfana innehåller giftet thujon bör man använda växten sparsamt och med försiktighet. Giftet förekommer dock i så liten mängd att renfana inte är att betrakta som giftig.
Nysört (Achillea ptarmia)
Nysört har odlats för sina medicinska egenskaper åtminstone sen 1500-talet. Nysört lindrar reumatisk värk liksom tandvärk.
Huvudbeståndsdelen är en eterisk olja
Nyponros (Achillea ptarmica)
Den bäst kända och mest använda medicinen är nyponte. Färska eller torkade nypon är en utmärkt C-vitaminkälla. Kan användas vid trötthet och förkylningar.
Nyponen innehåller C-vitamin, karoliner, B-vitamin garvsyra , äpple- och citronsyra.
Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)
Mjölke har använts för behandling av av huvudvärk och migrän. Vid magbesvär även mot diarré.
Den färska jordstammen och även blad och unga skott kan ätas som grönsak.
Bladen innehåller bl a garvämnen , slemämnen och C-vitamin.
Rödklöver (Trifolium pratens)
Växten används fortfarande inom örtmedicin. Invärtes som för behandling av bröstsjukdommar och magbesvär. Utvärtes i kompresser och sköjpreparat för behandling av sår.
Blommorna innehåller bla fenolglykosider, organiska syror och färgämnen.
Vändelrot (Valeriana officinalis)
Vänderot kallades på 800-900-talet valeriana. Namnet kan ha kommit från latinets valere = att vara frisk. Vändrot användes under medeltiden som lugnande medel.
Jordstam och rötter från tvåårsplantor används medicinskt. Bland innehållet finns eterisk olja, valerin, bitterämnen och garvsyra.
Stinknäva (Geranium robertianum)
Stiinknäva används fortfarande inom örtmedicin för mag- och njurbesvär och för behandling av olika hudåkommer. Som gurgelvatten vid halsfluss.
Innehåller bla eterisk olja, garvsyra och bitterämnet geraniin